Av alla saker i världen jag kan ta miste på så tar jag miste på en Afrikan. Jag är bäst. Seriously.

Efter min lektion med Mr. Tiusanen (zzz) gick jag till Tritonia där jag bestämt träff med min sista tutee, Robert Lartey från Ghana. Utanför ser jag ingen, så jag går in och där möts jag av en stor (på höjden och bredden) mörkhyad man. ‘Are you Robert?’ frågar jag, och sen påstår han att jo, det är han. Vi skakar hand och så inleder jag tutorerandet. När vi gått runt en lång stund och är ända vid Nordea i stadscentrum där han skall öppna ett bankkonto frågar han plötsligt efter mitt telefonnummer och min e-mail. Waitaminute. ‘But… you already have my e-mail, and I sent you textmessages earlier today, and you replied?’. Efter en stund av yrande frågar jag ‘So… you’re not Robert?’. ‘No’ svarar han och skakar på huvudet och ser både nervös, generad och förvirrad ut. ZOMG NO WAIIII jag har fel Afrikan med mig! Säger åt honom att jag måste verkligen gå iväg och ringa Robert.

Noohh… allt ordnade ju sig nog, Robert var kvar på uni och jag mötte honom där. Men jag är fortfarande ytterst konfunderad. Varför sade den andra Afrikanen att han var Robert, och varför började han följa mig sådär bara, tyckte han det var normalt att en random finne kom och påstod vara sig hans tutor osv.? :P

Robert Lartey från Ghana inte lika med Peter Tabe Njocks från Kamerun, nu vet jag.